blahablaha .
Varför tro att man vet, någonsin ?
Det tjänar ingenting till.
Blockerar sinnet. Gör det nästintill omöjligt att lära.
.
.
Hursomhelst -
jag funderar.
.
.
Hösten är årets bästa årstid. Sådetså.
Alla exploderande färger, ivriga.
.
.
Snart får hon vila, vår vackra Svea, flera månader under sitt tjocka, vita täcke.
Visst är hon vacker då också, men inte som nu.
Inte ens som nu, när allting är grått och lerigt, dimmigt och fuktigt och kallt.
Men det är ju som ändå inte förrän nu hon verkligen skiner i sin prakt, i det bruna och dystra med den gråblåa himlen som bakrund, som alla de färger som hittils döljt sig bakom färgsprakande träd och blommor och liv verkligen tar ut sin rätt och nästan bara nu kan man se vilket otroligt färgspektra vi lever i.
.
.
Småsmåsmåsmåpyttesmå småfåglar hetsäter sig runda och goa inför den kommande vintern.
Jag drömmer och glögg och lussebullar, kan knappt vänta. Kanske börjar tidigt i år, fyller skafferiet med pepparkakor och knäck och mandlar och russin och..!!
.
.
Och ut i backen vill jag åka, slalom baby, slalom! Dricka varm choklad och äta mackor med ost och skinka nedsjunken i en stor snöhög vid en eld. Med trevligt folk såklart. Och allsång i grillstugan och att åka pulka med systerdotter, det måste jag göra. Kan inte vänta!
..men gör det ändå (vad har jag för val?), och njuter därför än mer av vårat unika höstväder.
.
.
Helt otroligt.
.
Kommentarer
Trackback