IamGodDamnit

en pojke som var blind och en hel värld som helt enkelt inte brydde sig..

Du säger att jag aldrig kan erkänna att jag har fel - det var det enda jag gjorde.
Sen säger du att Allt var mitt fel. Allt.
Jag menar.. är det ingen som ser motsägelsen i det?
Jag vill skrika ut sanningen men skulle inte kunna stå ut med att Du eller De skulle behöva leva med den sen.
Vart fan är logiken? Jag saknar dig inte men bryr mig ändå.

..och om du inte kan eller ens Vill(?!?!) lära dig från dina misstag så är det kanske Henne jag borde oroa mig för?

Och jag bryr mig inte om vad någon annan säger eller tycker - till skillnad från dig - för de vet inte - men det gör du och ändå..



ändå är du, precis som alltid, OFELBAR och jag
förtjänade allt

- aaj.
***** ****